Hockeyns historia del 2 – En gjutare från Söderhamn kommer till bruket

I slutet av 1930-talet etablerades hockeyn i Sura. Drivande var en gjutare och bandyspelare från Söderhamn. I en serie texter berättar vi under den kommande säsongen lite om hockeyns framväxt och utveckling i Surahammar. I den här delen; om ett möte

Gjutaren hette Gustaf Hardy Ludvigsson, född i Norrbärke den 25 februari 1908 och son till en ensamstående mamma. När Gustaf var 9 år gammal dog mamman i akut gul leveratrofi och familjen splittrades. Hans tre yngre bröder utackorderades och Gustaf fick bo hos sin mormor och morfar. Den yngste av hans bröder blev med tiden kommunalråd i Smedjebacken.

Redan i Norrbärke startade Gustafs idrottsintresse. Elva år gammal började han spela bandy i IK Heros. När Gustaf i februari 1926 flyttade till Söderhamn, där han fått jobb, var klubbvalet givet; Brobergs IF, redan då en storklubb i svensk bandy.

Brobergs IF
Brobergs IF, Gustaf stående längst till vänster.
Foto Brobergs IF/Arkiv

Som bandyspelare i Broberg var han med om att ta upp laget i högsta serien 1932 och året därpå spelade han i landslaget mot Finland. Förväntningarna i Sura var därför stora när Gustaf Ludvigsson, då utbildade gjutare, hösten 1935 fick jobb på Bruket i gjuteriet. Surahammars IFs bandylag spelade i division 2.

Som ny i Sura gjorde Gustaf en ovärderlig insats när han värvade den blivande stormålvakten Seth ”Tjabbo” Carlsson till idrotten. Gustaf var den första tiden inneboende hos ”Tjabbo” och när bandylaget en dag saknade målvakt sa Gustaf till sin hyresvärd; ”Vi behöver en målvakt till matchen idag. Du får följa med och stå!”. Invändningen från ”Tjabbo” att ”jag har inga skridskor” mötte Gustaf med att berätta att skridskorna redan var fixade. Det var bara att följa med. Seth ”Tjabbo” Carlsson blev en legendarisk Suramålvakt i både bandy, hockey och fotboll.

Men bandykarriären i Sura blev kort. Våren 1937 åkte Surahammars IF ur division två och intresset för att spela i distriktsserien var obefintligt. Bandyn lades i malpåse. Gustaf Ludvigsson blev nu en av initiativtagarna till att Surahammars IF skulle ta upp ishockeyn istället.

Tyko Meijer
Tyko Meijer- Suras idrottsgeneral.
Foto: All Sport/Arkiv

Tillsammans med 30- och 40-talets idrottsgeneral i Sura, Tyko Meijer, åkte han i maj 1937 till ett informationsmöte och en propagandakurs på Stadshotellet i Köping. Ishockeyförbundet hade fått pengar från det då relativt nystartade AB Tipstjänst för att sprida sporten i Sverige. Ordföranden i ishockeyförbundet hette Anton Johansson, bördig från Köping. Där hade han spelat fotboll i IFK Köping tillsammans med bl a Tyko Meijer. Man kände varandra och kanske var det en av flera orsaker till att Surahammars IF fanns med redan från börjat.

Anton Johansson
Anton Johansson
Svenska Ishockeyörbundets ordf.
Foto: Arkiv

Det var 11 föreningar som träffades i Köping och den 10 maj kunde Bärgslagsbladet rapportera från mötet; ”Ishockey diskuterades vid möte i Köping. På Köpings Stadshotell har under lördagen och söndagen sammanträde med representanter för idrottsföreningar i Västmanland och Närke varit anordnade. På dagordningen stod frågan om upptagande av ishockey på föreningarnas program. Elva föreningar voro representerade, nämligen; IFK Arboga, IFK Lindesberg, IFK Västerås, Kolsva IF, Surahammars IF, Västanfors IF, Örebro SK, Västerås SK, IF Norden, IK Westmannia och Köpings IS. Vid mötet medverkade ”fotbollsgeneralen” Anton Johanson med ett upplysande föredrag om ishockey. Carl Abrahamsson, Södertälje medlem av ishockeystyrelsen, talade om ishockeyplaners uppläggning och vård samt utrustning och slutligen höll ingenjör Hultman, Stockholm, ett anförande om planens belysning. En kommitté på tre personer valdes för att ytterligare utreda frågan och senare avgiva utlåtande. I kommittén valdes som ordförande borgmästare Wilhelm Wester, Arboga, som sekreterare Karl Gustavsson, Köping och som vice sekreterare Felix Bergström, Kolsva.

Tåget rullade och det gick snabbt. Redan i november samma år, 1937, ansökte Surahammars IF om medlemskap i Svenska Ishockeyförbundet och efter några veckor kom svaret. Brevet är daterat den 27 november 1937; Härmed få vi meddela att förbundsstyrelsen vid sammanträde den 25 ds beviljat Eder ansökan om inträde i förbundet. Kvitto å den insända årsavgiften bifogas härmed. Beträffande Eder anhållan om anslag till spelarutrustning få vi meddela att densamma bifallits under förutsättning att Ni själva äro villiga satsa kronor 75:- till densamma. Utrustningen består av följande materiel: Bröstskydd, Benskydd, Handskar, Byxor och klubba för målvakt. Byxor, Benskydd och klubba för utespelare. Hälsande Eder hjärtligt välkomna i förbundet samt uttalande en förhoppning om ett angenämt och framgångsrikt samarbete för ishockeysporten, tecknar Högaktningsfullt Svenska Ishockeyförbundet Ruben Rundquist, sekreterare.”

Svenska Ishockeyförbundets svar på ansökan
Svenska Ishockeyförbundets svar på Surahammars IFs ansökan.
Foto: Surahammars IFs Arkiv

Så här började det. I nästa del berättar vi om den första matchen i Sura och om en märklig klubba.

Text: Staffan Hesselbäck/Pelle Söderbäck

Nästa del: Hockeyns historia del 3 – Första matchen och knätacklingarnas mästare
Dela nyheten:

Fler nyheter